Vintern 1996/97 sattes Karlskronas nya reningsverk på Koholmen i drift. Tvärs över Sunna Kanal låg då det gamla och omoderna.
Sunna Kanal var på den tiden en väldigt äcklig och illaluktande vattenväg.
Den nya anläggningen dimensionerades för 60.000 invånare vilket gjorde att flera andra mindre reningsverk lades ner.
Anläggningen på Koholmen är hjärtat i Karlskronas moderniserade system för tätortens avloppshantering, byggt för 2000-talets krav på kretsloppsanpassad VA-hantering.
Kontrollrummet ger överblick.
Anläggningen har två fingaller. Där finner man allehanda märkliga ting som spolas ner i avloppen. Det är problematiskt för reningsverket och medför många driftstopp.
Även tops, bindor och våtservetter ställer till med problem.
Alla fasta föroreningar transporteras till deponianläggningen i Bubbetorp.
En mycket illaluktande upplevelse.
Vi går vidare in i anläggningen. På bilden ser vi den täckta toppen på bassängen för sand och fettfånget.
Dessa två maskiner är till för att avvattna överskottsslammet som bildas i den biologiska reningen.
Centrifugerna används för att få bort så mycket vatten som möjligt ur slammet efter det har passerat avvattnarna.
Detta är sandtvätten där sanden tvättas som kommer från sand och fettfånget.
Sanden återförs i kretsloppet och används som anläggningsarbeten.
Detta är mellansedimenteringsbassänger där slammet från den biologiska reningen sjunker och pumpas vidare till avvattning
En av luftningsbassängerna i den biologiska reningsprocessen.
Flocknings- och slutsedimenteringsbassänger.
Där tillsätts aluminiumsalter för att mycket små partiklar framförallt fosfor ska klumpa ihop (Flocka).
Som sedan pumpas tillbaka in i processen.
I denna process trivs mygg, året om.
Så här ser vattnet ut när det kommer in till anläggningen.
Här är resultatet efter en omfattande reningsprocess. Detta vatten släpps sen ut i havet via pipline som mynnar på 20 meters djup mellan Trossö och Tjurkö. Bottenströmmarna för detta vatten sen vidare ut i Östersjön. Det som inte renas i denna process är bland annat mediciner (tex preventivmedel) och sötningsmedel som kroppen inte tagit upp.
5 kommentarer:
Spännande... Men jag måste erkänna att jag har lite svårt att förstå att du tar med Engla på ett studiebesök på reningsverket... ;-)
Det är inget fel att barn tidigt får lära sig hur samhället är uppbyggt.
Den första bilden var fantastisk för mig, eftersom det var i det grannskapet jag växte upp. Jag satt länge och granskade husen...
Finns Gullabergsskolan kvar? Jag gick i tredje klass där. Mycket ser likadant ut som då.
Lars, bilden hänger inne som tavla på reningsverket.
Gullabergsskolan finns inte kvar. Det är Sunnadalsskolan som tycker det mesta i det området mig veterligen. Däremot finns det mängder med friskolor (privata) i Gullberna.
Mycket har hänt sedan du lämnade staden på 70-talet.
Fanns Bernes korvkiosk när du bodde här? Den brann iallafall ner för säkert 10 år sedan.
Skicka en kommentar