Gott nytt år!

Gamla Långöbron

Den 13 november i år invigdes den nya ljussättningen av Gamla Långöbron. Det är ljusdesignföretaget Olsson & Linder från Jönköping som ligger bakom detta alster.

Förr i tiden var denna väg till Långö den enda. Idag får inga bilar köra på bron då den enbart fungerar som gång- och cykelövergång. Den som inte varit i Karlskrona på väldigt länge kan informeras att nya Långöbron går från södra Pantarholmen.
Gamla Långöbron går egentligen inte till Långö direkt utan till Lilla Pantarholmen som har en liten broförbindelse med Långö.

Vinterskrud

Håller sig snön några dagar till blir det en första vita julen på mannaminne i Karlskrona. I skrivande stund är det 7 minusgrader utomhus och det har precis börjat vräka ner ännu mer snö.

Sjöstaden Karlskrona

Karlskronas Översiktsplan 2030 är ett stort samtalsämne för många. Vår stad med dess unika stadsmiljö, skärgård och topografi är till stora delar en outnyttjad pärla på sydkusten.
Idag presenterade journalisten Peter Kullring sin vision "Drömmen om en ny sjöstad".

Ytterligare en fasadvandring på Trossö

Berggårdens Befolkningsskyddsrum

Djupt nere i Trossös berggrund ligger Berggårdens befolkningsskyddsrum.

Berggrum blir alltmer ovanliga idag på grund av hög driftskostnad så passa på att njut av de få som finns kvar.

Koholmens Reningsverk

Vintern 1996/97 sattes Karlskronas nya reningsverk på Koholmen i drift. Tvärs över Sunna Kanal låg då det gamla och omoderna.
Sunna Kanal var på den tiden en väldigt äcklig och illaluktande vattenväg.
Den nya anläggningen dimensionerades för 60.000 invånare vilket gjorde att flera andra mindre reningsverk lades ner.
Anläggningen på Koholmen är hjärtat i Karlskronas moderniserade system för tätortens avloppshantering, byggt för 2000-talets krav på kretsloppsanpassad VA-hantering.

Kontrollrummet ger överblick.

Anläggningen har två fingaller. Där finner man allehanda märkliga ting som spolas ner i avloppen. Det är problematiskt för reningsverket och medför många driftstopp.
Även tops, bindor och våtservetter ställer till med problem.
Alla fasta föroreningar transporteras till deponianläggningen i Bubbetorp.

En mycket illaluktande upplevelse.

Vi går vidare in i anläggningen.

På bilden ser vi den täckta toppen på bassängen för sand och fettfånget.

Dessa två maskiner är till för att avvattna överskottsslammet som bildas i den biologiska reningen.

Centrifugerna används för att få bort så mycket vatten som möjligt ur slammet efter det har passerat avvattnarna.

Detta är sandtvätten där sanden tvättas som kommer från sand och fettfånget.

Sanden återförs i kretsloppet och används som anläggningsarbeten.

Detta är mellansedimenteringsbassänger där slammet från den biologiska reningen sjunker och pumpas vidare till avvattning

En av luftningsbassängerna i den biologiska reningsprocessen.

Flocknings- och slutsedimenteringsbassänger.
Där tillsätts aluminiumsalter för att mycket små partiklar framförallt fosfor ska klumpa ihop (Flocka).

Som sedan pumpas tillbaka in i processen.

I denna process trivs mygg, året om.

Så här ser vattnet ut när det kommer in till anläggningen.

Här är resultatet efter en omfattande reningsprocess. Detta vatten släpps sen ut i havet via pipline som mynnar på 20 meters djup mellan Trossö och Tjurkö. Bottenströmmarna för detta vatten sen vidare ut i Östersjön. Det som inte renas i denna process är bland annat mediciner (tex preventivmedel) och sötningsmedel som kroppen inte tagit upp.

Mer om detta kan man läsa på Karlskrona kommuns sida.