fredag 10 oktober 2008

Gullberna Sjukhus

1957 stod Gullberna Sjukhus etapp 1 klart efter en bland annat arkitektisk insats av Lars-Erik Lallerstedt som beskrev sjukhuset så här: "En naturlig miljö som står det vanliga livet nära"
Etapp två färdigställdes 1958. Byggherre var Kungliga Byggnadsstyrelsen och huvudentreprenör var AB Skånska cement.
Den 16 juni 1959 invigdes sjukhuset under högtidliga former av kungaparet.

Mentalsjukhuset hade en epok under 30 år.

Sjukhuset bestod av 12 vårdpaviljonger, ett administrativt centrum, kök, matsal, verkstäder, trädgårdsmästeri och personalbostäder.

Sjukhuset började sin faktiska avveckling redan i slutet av 1970-talet då överläkaren Clarence Crafoord tog över rodret. Clarence var hjärnan bakom den stora psykiatriska reform som sköt över psykpatienterna till kommunerna och ut i samhället.
Från början var sjukhuset uppdelat i kvinnliga och manliga avdelningar men efter några år insåg man att patienterna skulle bli noggrannare med personlig hygien och sitt utseende om manliga och kvinnliga patienter blandades.

I början av 1970-talet hade sjukhuset 664 vårdplatser och var så gott som alltid fullbelagt.

Efter nerläggningen förvandlades sjukhuset till företagscenter och besitter även Karlskronas skoltätaste område med både privata och kommunala skolor.

Här ser man tydligt de 12 vårdpaviljongerna och centrumet i mitten.

De avdelningarna som var längst från centrum bodde de mest sjuka patienterna i.

I administrativa huvudbyggnaden finns originallamporna från 1957 kvar.

Nu har vi kommit ner i underjorden.

Kulvertarna som binder samman sjukhusområdet under jord är över 2 kilometer långa.

Något som slår mig är att det är varmt där nere. Inte någon fuktdoft alls.

Sjukhuspersonalen hade sparkcyklar till förfogande för att snabbare komma till de olika avdelningarna.

På några ställen har kulvertarna vackra ljusinsläpp från taket.

Det gäller att välja sida...

Karlskrona kommun har ett litet skolmuseum...

... helt undangömt offentligheten.

Vem var den sista ordföranden?

Sista anhalt blir bår- och andaktsrummet som står i skick precis som sista dagen sjukhuset använde sig av det. Notera smutstvätten som legat still i snart 20 år.

Här tvättades de avlivna patienterna...

... för att sedan svepas in och skjutas in i hålet...

... in i den lilla korridoren...

... och ut i andaktsrummet.
Stort tack till Martin Wallin på Dagon som ställde upp och gjorde detta inlägg möjligt.

12 kommentarer:

Lisen sa...

Att de inte ens tagit hand om smutstvätten. Ser lite ut som att allt lämnats i en hast! Sparkcyklar har vi fortfarande kvar på sjukhusen, det ska visst vara efferktivt inom vården ;o)

Hannele på Hisingen sa...

Kul att se, kulvertarna också, jag har inga bilder själv, började ju min karriär på mentalsjukhus i början av 1970-talet...

Anonym sa...

Wow vilket intressant "bildspel". Sjukhushistoria är underbart och speciellt mentalsjukhusen där det hänt så mycket i synen på bemötande etc.

Och kulvertar brukar jag alltid besöka då jag är vid ett sjukhus och har tid. Älskar ju underjorden och de långa härliga gångarna. Underbart...

Anonym sa...

Shit vad coolt Ulf! Lite Gökboet över det reportaget. Mycket intressant att se!! /Fredric

Anonym sa...

Du har fått en utmärkelse hos mej.

Anonym sa...

Tycker vi ska spela in en ruggig film där. Såna ställen är rätt creepy om man säger så.

Norrbaggejävel sa...

Detta var en mycket bra resa i Gullbernas historia. Mycket av detta visste jeg pga min bakgrund som anställd (inte innlagd) på GS, men jeg undrar var du har fått all info från. Imponerande research, Uffe. Jag har som du vet mycket GS historia, faktiskt helt från -58, då min far började jobba på GS.
Åter en gång, mycket intressant läsning.

Ulf sa...

Många tack!

Det finns en bibel i sammanhanget och där finns den mesta av infon jag skrev om.

Denna bok finns att köpa på Blekinge Museum.

http://www.biblioteket.stockholm.se/default.asp?id=8227&extras=819867%2FID

Hannele på Hisingen sa...

Jag visar före detta bleckplåtstryckeri.

Anonym sa...

Gullbernas historia sitter i väggarna.. Har en gång i tiden jobbat där nätter, och det var ingen hitt att vandra i kulverten om nätterna.. De som jobbade berättade att det fanns ett bårum men det var aldrig något man såg något av.. som sagt så fick man höra mkt med tiden man jobbade där..

Pia Andersson sa...

Jag jobbar där i dag sen 4 år tillbaka, intressant att se det som det var förr,,,

dan nilvik sa...

historiens vingslag.specielt för oss som jobbat där.stortrivdes